Indien – Kamelmarknad

Tigersafari

En jeep framför oss har sett en tiger i buskarna och plötsligt blir det full fart. Alla bilar vill komma närmast och det är tävling om bästa platsen. Det är ordentligt snårigt, så alla kan inte se. Jeeparna gasar och backar och guiderna ropar. Det är helt hysteriskt och fler jeepar anländer. Folk klättrar upp på taket på jeeparna för att få se en skymt av tigern. Det pekas och viftas. Inget smygande här inte. Tigrar är som tur är inte så lättskrämda, men lite irriterande måste det vara med all uppståndelse. Då reser sig tigern och vandrar in i vårt synfält. Den är bara 15-20m bort. Jag hinner inte ta något kort innan den vandrar vidare, men vi har haft tur. Det var bara vår jeep och två till som hann se tigern. Tigrar är mäktiga djur och det är en speciell känsla att komma så nära en riktig vild tiger. Den känslan vinner trots allt över den hysteriskt komiska.

Diwali

Vi har åkt ut på landsbygden och blivit inbjudna till en familj. De firar slutet på Diwali med en klädceremoni. Alla kvinnorna i familjen går fram en i taget till en äldre manlig släkting som ger dem varsin ny vacker sjal/sari och hänger den över deras huvud. Under tiden sjunger de andra kvinnorna. Alla är så vackra i sina färgglada och glittrande sari. Vi går vidare in på gården. Huset har fått ny fin färg och marken är full av handmålade blommönster. Även korna är målade i fina mönster. Vi blir bjudna på en kaka av mjölk från gården och massa socker. All mat lagas över öppen eld på en liten eldstad inte högre än en tegelsten på gården, inte bara här utan i större delen av Indien. Det är helt ofattbart hur all god indisk mat skapas med så enkla förutsättningar.

Astronomiintresserad Maharadja

Maharadja Jai Singh II av Rajastan (1700-tal) var väldigt intresserad av vetenskap och Astronomi. Han lät bygga fem stora parker fyllda med stora astronomiinstrument i marmor och kalksten i Indien. Idag besökte vi den bäst bevarade parken, Jantar Mantar i Jaipur. Imponerande byggen. Alla instrumenten fungerar fortfarande, men soluren som har en precision på ner till 2s, visar lokal tid i Jaipur. Inte den numera gällande indiska centraltiden. I parken finns säkert 20 olika instrument som visar tid, datum, stjärntecken, norra eller södra hemisfären, solens vinkel mm. Inget konstigt, men otroligt välbyggt och arkitekturmässigt snyggt. Rätt fascinerande är också att enda indatan är solen och dess skuggor.

Lönnkrogen i Pushkar

Pushkar som vi befinner oss i nu är en helt vegetarisk och alkoholfri stad. Det enda ickevegetariska som får lov att serveras här är mjölk. Det finns väldigt mycket god mat, men ikväll har vi hittat en lönnkrog och festat loss på ägg 😉

Kamelerna anländer

Vi stiger upp tidigt och går runt den heliga sjön medan staden vaknar upp. Sjön är kantad med trappor “gath” där folk badar och ber i soluppgången. Närmast vattnet får vi gå barfota eftersom det är en helig plats. På andra sidan sjön viker vi av upp mot kamelmarknaden. Hela tiden anländer nya kamelhjordar med herdar i traditionell klädsel och turban och med bambustav i handen. De har troligtvis vandrat hela natten, så nu är de trötta. Det blir lite oroligt i lägret när en ny hjord anländer, men herdarna är skickliga på att hålla ihop sina djur och är hela tiden vaksamma på rörelser. Andra herdar sitter runt elden och värmer sig och röker pipa som de skickar runt. Det är tusentals kameler i området nu. Vi vandrar mitt bland djuren. Det är en häftig känsla. Kameler har en så härlig uppsyn. De är lite nyfikna och följer oss med blicken och tuggar i sicksack på sitt speciella sätt. Vi går runt länge. Ser kamelungar som diar sina mammor, herdar som friserar sina djur, gnuggar tänderna på dem och gör dem fina. Kamelerna gillar inte att bli fina utan brölar högt av missnöje. Nu stiger solen röd över bergen i öster och färgar himlen bakom kamelerna svagt rosa.

Köparens marknad

En äldre krokig man med orange turban och bambustav går runt och inspekterar kameler. Han verkar kunnig och inger respekt hos säljarna. Jag följer efter. Färgen på turbanen talar om att han kommer från Jaisalmer. Han pekar och säljaren drar ner huvudet på kamelen och han inspekterar munnen. De argumenterar om något. Han böjer sig och tittar under magen. Ny argumentation. Han går vidare till nästa kamel och inspekterar benen. Efter tre kameler vandrar han vidare till nästa hjord. Jag kan inte avgöra om han är nöjd med vad han sett. Ofta går en köpare omkring och inspekterar i flera dagar innan han bestämmer sig och börjar förhandla. På andra sidan om mig är förhandlingen i full gång. Säljaren framhäver kamelernas förträfflighet och köparen pekar på skavanker och så förhandlar de om priset. Flera män kommer till och lyssnar. Vi är mitt på marknadsområdet och liknande scenarior utspelar sig överallt omkring oss. Det verkar vara köparens marknad i år. Plötsligt blir det liv och rörelse omkring mig. En hel kamelhjord är på väg åt mitt håll och jag får skynda mig åt sidan för att inte bli nersprungen. Troligtvis är det en köpare på väg hem med sin nya hjord efter avslutad affär. Det är en häftig känsla att stå bara ett par meter från en springande kamelhjord. Kameler är stora djur och lite bångstyriga. En herde som försöker hålla ihop dem springer nästan på mig. Han har fullt fokus på kamelerna. Luften fylls av sanddamm när de passerar och det tar en stund innan det lägger sig igen.

Puja

Alldeles framför oss utför en Brahmin Puja, en helig ceremoni, med ett par. Mannen har rakat huvud. Ofta ett tecken på sorg. Brahminen målar ett streck i pannan på dem med röd färg och strör ris, socker, salt, gurkmeja, rosenblad i tur och ordning i deras kupade händer. Varje ämne representerar något speciellt, välgång, rikedom, hälsa, lycka, kärlek mm. Paret kastar det de får bakom sig över huvudet. Därefter får mannen en kokosnöt som han håller i kupade händer framför sig och så ber de. Till sist binder Brahminen ett band runt deras högra handled, så är ceremonin avslutad. Vi sitter i ett gath vid den heliga sjön i Pushkar. Runt oss är tusentals hinduer som ber mot solen, badar och utför Puja. Varje år vallfärdar miljoner hinduer hit och allra flest är nu den kommande veckan. Veckan avslutas med att tusentals Brahmin-män insmorda i aska badar nakna i sjön i fullmånens sken.

Keoladeo fågelpark

Vi kliver av cykelrickshan som den lille indiern har trampat fram oss på. Han är jätteglad att han fått kunder så här tidigt på morgonen, men det måste ändå vara tungt för honom. Han pekar och berättar om alla fåglar vi ser. Vi är i Keoladeo i Bharatpur, ett våtmarksreservat som är med på Unescos världsarvslista som ett av världens artrikaste. Så här på morgonen sjuder det av liv och fågelsång. En oas av harmoni i kontrast till det typiska indiska bullret och dammet utanför. Vi har sett många olika sorters fåglar, vanliga och ovanliga, på vägen genom parken, ett Mecka för fågelnördar. Men nu har vi kommit fram till det område jag gillar bäst, där storkarna bor. Träden omkring oss är fyllda av stora storkar i hundratal. Det är full aktivitet. Ungarna övar sig på att flyga genom att vifta med vingarna och lyfta några decimeter över boet och landa igen. Och över oss flyger vuxna storkar fram och tillbaka och hämtar kvistar till boet. Jag försöker fånga en flygande stork på bild, men de är snabba. Kanske lyckas jag. Nedan är några mobilbilder från den vackra parken, bättre bilder på fåglarna kommer.

Bara i Indien

I morse meddelade man på nyheterna att alla stora indiska sedlar (motsvarande 65 och 130 kr) inte längre gäller. Senast igår eftermiddag plockade vi ut dessa sedlar ur bankomaten. Idag är alla banker stängda för att byta till nya sedlar och imorgon måste alla gå till banken för att byta in sina sedlar. Gissa om det kommer att bli köer. Kunde varit intressant att se om vi sluppit delta.

Old Delhi

Jag tittar på en man som sitter direkt på vägen och filar till en ny nyckel till ett låst hänglås och provar sig fram tills den fungerar. Ett tidskrävande arbete. Jag går några steg och snubblar nästan över ett stort fat med fårhjärnor som står på marken innan jag måste skynda mig åt sidan för en cykelricksha överfull med skolbarn som plingar vilt och försöker komma fram på den smala, men mycket trafikerade vägen. Det finns inga bilar här, men desto fler cykelrickshor, vagnar, mopeder och gående. Vi går genom Old Delhi och vi ser jobb vi inte trodde fanns, t.ex. en man som petar öronen på folk, en annan som skriver dokument på skrivmaskin åt de som inte kan skriva eller saknar skrivmaskin. Vi ser också jobb utföras på de mest osannolika platser. Vad sägs t.ex. om att slå sig ner mittemot tandläkaren på en liten filt direkt på trottoaren och dra ut en tand mitt bland alla människor. Eller varför inte öppna en restaurang på den lilla lediga kvadratmeter av mark mellan slaktaren och kullagerreparatören där det luktar både olja och blod. Old Delhi går inte att beskriva, det måste upplevas.