Namibia

Krokodil på grillspettet

Nu har vi lämnat snöslasket på Landvetter och rest mot värmen i Afrika, Namibia. Det är första kvällen på restaurang i Windhoek, Namibia. Vi har beställt bushman specialgrillspett med kudo, zebra, springbok, oryx och krokodil. Ska bli spännande!

Mil efter mil genom ökenlandskap

Det är långt mellan allt i Namibia. Idag har vi kört mil efter mil genom ökenlandskap. Man ser varken människor eller djur, men så plötsligt kommer man till en liten by med en bensinmack och några hus, men inget mer. Vad lever de av?

Bulls party

I natt bodde vi på en liten camping vid Erongobergen, ett fantastiskt område med grottor och stenbumlingar. Riktigt vackert att vandra i i solnedgången och soluppgången. Och där såg vi även spår av leopard. Imorgon ska vi se på sälar på skelettkusten.

Inga skelett på Skelettkusten

Vi såg inga skelett på Skelettkusten, men jag förstår verkligen namnet. Jag och Annelie promenerade iväg till en sanddyn, som låg ”nära” vägen. Efter en halvtimme i stekande sol och med blästrad hud av all finkornig sand som blåste i vinden kom vi fram till foten av sanddynen. Sedan skulle vi ”bara” upp på toppen.

Vi hade läst på att detta var speciella dyner, som skulle låta som ett propellerflygplan när man gled ner på läsidan. När vi kämpat oss upp i den lösa sanden och gled ner på baksidan hördes inte ett ljud. Lätt besvikna klättrade vi tillbaka upp till toppen igen och ner på framsidan i den sandiga blåsten. Det var inte mycket kvar av våra spår från uppväger nu. Det måste bara väldigt lätt att gå vilse om man ska ta sig till civilisationen (många mil bort) efter ett skeppsbrott.

Väl nere såg vi tydliga spår av ett lejon som passerat. Vi tror inte att spåren var där när vi gick upp. Vi hittade även lejonspillning, som inte var gammal. Vi tog ett par snabba kort och skyndade tillbaka till tryggheten och AC:n i bilen. Senare fick vi veta av en tracker att spåren var dagsfärska.

Säldagis på Cape Cross

På morgonen fotade vi de tusentals sälarna vid Cape cross, med sina ungar. Vi läste att det kunde vara över 100 000 sälar samtidigt och när vi var där var de ovanligt många och hade precis fått ungar. Underbart söta. Där kunde jag stannat länge och tittat på när sälungarna lekte i vågorna. 

De var enormt söta de små. Rufsiga små busfrön med sand i pälsen. När man stått och studerat dem en stund började man se att de hade egna personligheter

Vi besöker Himba-folket

Han som jobbar i receptionen på vår camping visade sig vara släkt med Himbafolket, så idag på eftermiddagen tog han med oss till den by hans farmor kom ifrån. Innan besöket köpte vi med oss 20 kg majsstärkelse, matolja, vaselin och råsocker. Vaselinet använder de för att blanda med röd finmald sand som de sedan smörjer in huden och håret med. Deras huvudföda är majsgröt. När vi närmade oss byn kom alla ut till vägen och hälsade och visade oss hantverk som de tillverkade. Vi köpte en Himbadocka i trä insmord med traditionell röd färg. Sedan fick vi följa med till byn, där de visade hur de bodde i små enkla trähyddor, som de tätar med kodynga. När vi gav dem våra gåvor sjöng och dansade de för oss. Så spännande och intressant.

Etocha nationalpark

Nu är vi på safari i Etocha park. Det är oerhört varmt. 40 grader. Till och med vi soldyrkare till svenskar gömmer oss i skuggan, så även djuren. Det finns i princip ingen internet någonstans, men Micke har fixat lite.

Det är en obeskrivlig känsla att vara nära en riktigt stor elefant eller flera. Häromdagen såg vi nitton elefanter, som på rad traskade ner till ett vattenhål. Först kom en stor elefant och spanade vaksamt om det var säkert sedan kom en rad med små och stora blandat och sist en riktigt stor igen, som var kvar tills alla gått. Först drack alla för att släcka törsten, men sedan skvätte de vatten på sig och varandra. Särskilt elefantbarnen var riktigt söta. 

Världens bästa vattenhål!

Vilken kvällssafari vi hade idag. Vi åkte iväg till det närmaste vattenhålet och hade helt osannolik tur. När vi kom stod ett gäng stora giraffer där, som vi fotade i kvällsljuset. Bara det är ju fantastiskt. Giraffer som nästan får gå ner i spagat för att nå vattenytan.

Efter en stund kom en hel flock Elandantilop, som vi inte sett tidigare. Efter en kort stund märkte vi att djuren blev nervösa. Då kom elefantfamilj med riktigt små barn som fortfarande diade. Barnen plaskade lekte och dök i vattnet precis framför oss.

Då kommer först en noshörning och sedan ytterligare två. Alla andra djur lämnar vattnet. Vi skojar och säger att nu kan det inte bli bättre. Då upptäcker Micke att det ligger några lejon i skuggan under träden en bit upp. Under tiden kommer en flock hyenor och några ensamma jakaler. En av noshörningarna som gått upp i skogsbrynet upptäcker också lejonen och börjar jaga dessa. Det visar sig vara tolv stycken.

När de tröttnat på noshörningen, går de ner mot vattnet. På vägen morrar de mot flocken med hyenor. Nere vid vattnet dricker de i solnedgången. Då måste vi åka för att hinna tillbaka till lodgen före stängning.

Idag gömmer sig alla för regnet

Tidigt i morse vaknade Micke av att det mullrade och lät som om ett åskoväder var på väg mot oss. Eftersom vi sover i ett tält på taket på bilen, ville vi varken bli blöta eller träffade av blixten. 13 min efter att Micke vaknat till, satt vi i bilen, påklädda, tältet fällt och ihoppackat med presenning över och regnet vräker ner och det blixtrar och åskar kraftigt omkring oss. Skönt att ha en lättväckt man. Själv sov jag som en stock. Nu är det dock blött överallt i markerna, så djuren behöver inte söka sig till vattenhålen för att dricka. Vi får se vad det innebär.

Camping med vars ett badrum och egen pool

För andra natten i rad bor vi på en camping där vi är enda gästerna. Det är bara fyra campingplatser här. Vi bor på ett naturskyddsområde där de tar emot skadade geparder tills de är starka nog att placeras ut i verkligheten igen.
Vår camping har en utomhustoalett och dusch utan tak med en fantastisk utsikt. Superfint och charmigt på dan när solen lyser, men känns inte riktigt lika charmigt nu på kvällen när det regnar, åskar och blixtrar.

Leopard eller Gepard?

Idag har vi varit på leopardsafari på morgonen och gepardsafari på kvällen. Vilka fina djur! Innan resan visste jag inte riktigt skillnaden mellan leoparder och geparder. Båda prickiga kattdjur, typ, men efter att ha mött dem inser man att de är väldigt olika. Leoparden är ett kraftfullt och mäktigt djur. När han spänner ögonen i en känner man sig inte så stor.

Leoparden vi såg var vild, men geparderna var vana vid människor, eftersom de vårdats på sjukhuset här tidigare. Därför fick vi gå ur jeepen och fram till geparderna till fots. De var tre stycken som var på jakt efter byte. Vi följde dem en bit, men fick inte se dem ta en antilop. Tror jag är lika glad för det. Antiloperna är ju så söta. 

En sak som överraskade mig när vi var på gepardsafari var likheterna mellan en hund och en gepard. De kan skutta och gläfsa som en hund, de har klorna ute hela tiden och de flämtar med tungan hängande. De har givetvis tydliga katt egenskaper också, med sin smidighet, men jag fick en känsla av att de var en korsning mellan hund och kattdjur. De utstrålar inte samma styrka som leoparden. Otroligt vackra djur, hur som helst.